Sara
Här följer Saras berättelse om framväxandet till en miljömedveten miljöentusiastisk miljölover!
Jag, Sara, såg också den där filmen med Al Gore, En obekväm sanning, jag satt antagligen jämte Linnea när hon fick sin miljöuppenbarelse. Vi gick i samma skola, i samma klass och vi satt ofta i bänkarna jämte varandra. Linnea är den av oss som är mest miljöig. Ibland ser jag mig själv som Linneas lärling, hon är klok och smart och har lärt mig nästan allt jag kan om att vara miljövänlig och varför jag ska vara det. Jag var faktiskt den första (och kanske enda) som joinade Linnea i vad som kom att kallas kampen om de elektriska dörröppnarna!
Jag är uppvuxen och bor fortfarande på landsbyggden, landsbyggden regerar! Jag har alltid haft en närhet till djur och natur, på stället jag bor finns det till exempel långt fler djur än det finns männinskor.
Jag känner mig hemma i naturen och med djur på ett sätt jag aldrig gjort i storstaden, därför vill jag göra något! Jag vill att jorden ska ha kvar all sin glans, alla skogar och sjöar, ren luft och ett stabilt klimat. Jag vill inte att framtida generationer ska lida utav att vi i vår tid bara tänkte på oss själva, att vi körde på utav bara helvete utan att varken stanna till eller tänka på de konsekvenser våra vanor och vårt agerande får i ett långsiktigt perspektiv.
Jag tror det är god tid att börja bidra, att dra mitt strå till stacken. Jag vill ändra mina vanor och bli mer miljövänlig, mer ekologisk, mer medveten. MER, MER, MER. Jag vill göra något för miljön.
De senaste åren har jag, med hjälp utav Linnea, fått ett nytt perspektiv på jorden och vår värld. Jag har läst artiklar, tittat på dokumentärer, börjat köpa ekologiskt och försökt tänka på vilka konsekvenser mitt agerande får. Den här bloggen tror jag kan hjälpa mig i mitt försök att göra världen lite grönare, genom att dokumentera mina tankar, leta tips och helt enkelt vara tvungen att ge er läsare något att bita i, måste jag söka efter information om dessa grejor, vilket i den bästa av världar skulle leda till att jag utvecklar nya miljögoda vanor.
Häng kvar på Ecoeko!
Linnea
Här tänkte vi berätta i varsitt inlägg hur vi snöade in på miljöspåret och vad som alltså banade väg för bloggen!
Jag, Linnea, tycker mig kunna se några milstolpar när jag tänker tillbaka:
1
Trivdes som barn ute i naturen bland blommorna. Fick ständigt höra av vuxna omkring mig vilken naturtjej jag var. "Du är ju till och med döpt efter en blomma". Började identifiera mig som naturälskare/-nörd.
Trivdes som barn ute i naturen bland blommorna. Fick ständigt höra av vuxna omkring mig vilken naturtjej jag var. "Du är ju till och med döpt efter en blomma". Började identifiera mig som naturälskare/-nörd.
2
Fick se Al Gores En obekväm sanning i högstadiesamhällskunskapen. Den träffade så rätt som den bara kunde. Insåg för första gången att det också finns en problematik när det kommer till naturen och miljön. Från och med nu försökte jag vara familjens klimatkämpe, genom att ta till alla de klassiska knepen som att släcka lampor, dra ut sladdar och Ecoekos gamla klassiker SKIPPA DEN ELEKTRISKA DÖRRÖPPNAREN!!!
3
Läste biologi 1 och 2 på det naturvetenskapliga basåret 2013 och det var här jag slog om på riktigt. Insåg att det finns fler miljöproblem än bara klimat och koldioxid. Började förstå bättre hur allt hänger ihop, hur beroende vi är av naturen och hur körda vi är om vi inte förvaltar planeten som vi borde.
Nu
Över det där sista har jag känt en himla massa ilska och förtvivlan, och det är ofta hit mina tankar vandrar om kvällarna när jag ska sova. Men, om jag var en miljökämpe förut, så är det inget mot vad jag är nu! Det har blivit som en sport för mig att leva så miljövänligt som möjligt. Ekologiska varor i mataffären har blivit samlarobjekt i mina ögon. Att känna att jag gör en insats lindrar effektivt min miljöångest, även fast jag vet att det krävs så mycket mer. Därför hoppas jag att vi med bloggen i alla fall ska kunna förändra åtminstone några små- eller storvanor hos någon där ute! I alla fall vet jag att bloggen kommer bli givande för mig själv, då jag äntligen kommer få möjlighet att förvandla allt miljökaos i mitt huvud till lite mer överskådliga, visuella, färgstarka texter och bilder. En liten städning av mina egna tankar skulle man kunna säga. Och så kommer den förstås bli en förträfflig motivation till att fortsätta tänka eko, skippa elektriska dörröppnare och att identifiera mig som naturnörd!
Vår ekologiska följetång - Övergödning
Första delen i vår ekologiska följetång handlar om övergödning och skillnaderna mellan eko och icke-eko!
Problem
En gröda behöver egentligen inte mycket alls - vatten, koldioxid, ljus och så det vi ska prata om idag, närsalter. Av dessa är kväve och fosfor de viktigaste. En planta absorberar dessa från marken den växer i, och återlämnar dem till jorden när den vissnar och bryts ner av mikroorganismer i jorden. Om allt får gå naturligt till, vill säga.
Problem
En gröda behöver egentligen inte mycket alls - vatten, koldioxid, ljus och så det vi ska prata om idag, närsalter. Av dessa är kväve och fosfor de viktigaste. En planta absorberar dessa från marken den växer i, och återlämnar dem till jorden när den vissnar och bryts ner av mikroorganismer i jorden. Om allt får gå naturligt till, vill säga.
Men inom jordbruket skördas ju grödorna och transporteras bort från platsen innan de får chansen att vissna och återlämna närsalterna till jorden, som därmed töms på näring och ger allt sämre skördar. För att kompensera för den här näringsförlusten använder man sig, inom det konventionella jordbruket av kemiska gödningsmedel som innehåller kväve och fosfor. Detta orsakar dock allvarliga problem, eftersom överanvändningen gör att kvävet och fosforn urlakas och förs med regnvattnet tills de hamnar i hav och sjöar. Näringstillskottet resulterar i en överdriven tillväxt hos alger vid ytan (algblomning), som så småningom dör, sjunker till botten och blir festmåltid åt förruttnelsebakterier på bottnen. Dessa bakterier tillväxer, tar slut på syret och blir dödsorsaken för en rad andra bottenlevande organismer, och i det långa loppet även icke-bottenlevande organismer, då hela ekosystemet till stor del har sin bas just på bottnen. Till exempel är det detta som orsakade våra torskproblem i Östersjön.
De naturliga näringsämnena som skördas hamnar ju på våra tallrikar. Härifån fortsätter de antingen ner i skräpet eller i toaletten och alltså avloppet (såvida man inte komposterar), varifrån de också riskerar att hamna i havet och förvärra problemen.
Ekologiska gårdens lösning
Kan man råda bot på det här allvarliga problemet då? Inom det ekologiska jordbruket har man åtminstone en strategi. Istället för att hela tiden ta slut på naturliga närsalter, jobbar man på ekologiska gårdar med att återvinna dessa. Till skillnad från det konventionella jordbruket, så håller man grödor, foder och djur på samma gård. Därmed kan djuren festa på både foder, rester från grödor och annat som inte passar för människan att äta eller sälja. Plantrester och djurbajs komposteras tillsammans och används som naturligt gödningsmedel, som alltså har ett högt innehåll av organiskt material. Detta gynnar organismerna som lever i jorden och leder i sin tur till en bättre jordstruktur, som möjliggör större vattenlagring (=mindre urlakning) och starkare rötter som kan få tag på mer näring. Värt att betala några kronor extra i affären för detta? Jepp, tycker vi!
Källor:
Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman, 2011, Biologi 1, Liber
Brul, Mattsson, Parrott, Stopes, Report: Organic food and farming for all, 2013, Naturskyddsföreningen
Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman, 2011, Biologi 1, Liber
Brul, Mattsson, Parrott, Stopes, Report: Organic food and farming for all, 2013, Naturskyddsföreningen
Glad påsk!
Kikar in här lite snabbt idag för att önska er en glad påsk!
Hoppas ni tänker efter innan ni köper nya påskfjädrar i år. Idag slår vi nämligen ett djurrättsligt slag genom att dela med oss av vad Djurens Rätt härom dagen skrev om de färgglada fjädrarna som vi sätter i våra påskris.
För ni glömmer väl inte att dessa inte är konstgjorda, som man lätt skulle kunna tro, utan faktiskt kommer från riktiga fåglar, oftast kalkoner. Det finns ingen Kravmärkning eller liknande för fjädrar, så hur de har tagits från fåglarna kan man aldrig få reda på. Men vad vi vet är att de antingen har plockats från fåglarna levande, eller att djuret har slaktats för sakens skull, för Sveriges stora slakterier tar iallafall inte vara på fjädrarna vid den "vanliga" slakten.
Oavsett vilket, så är inte detta något vi vill vara med och heja för, så för oss blir kommande påskar fjäderfria. Och det är ju inga problem, tycker vi!
Dagarnas veggomat
Det senaste har det blivit mycket veggomat för min del! Soppa, vårrullar med nudlar och grönsaker, raggmunkar och så det godaste:
Sara och Raz kom på besök hos mig och Christoffer i fredags, så tillsammans gjorde vi denna pizza. Vi köpte en färdig deg, slängde på tomatsås, rödlök, spenat, mozzarella, cashewnötter och ost. Dagen efter gjorde vi varma mackor av de överblivna pizzapåläggen. Tips tips tips!
Observation: Mataffär
Houston, we have a problem!
Efter att ha handlat i två stora livsmedelskedjors butiker har jag kommit fram till att ekologiskt odlade palsternackor och morötter enbart säljs i storpack. Jag gillar palsternackor och morötter, jag skulle nästan vilja kalla dem mina favoritrotfrukter, men jag använder varken fem palsternackor eller ett kilo morötter i veckan.
Lägg till detta min observation att de oekologiska palsternackorna och morötterna går att köpa i lösvikt hos de två livsmedelskjedjorna jag spanat i. Jag kan alltså köpa de oekologika rotfrukterna en och en eller två och två om jag så vill.
Hur ska jag då göra?
Ska jag köpa det exakta antalet rotfrukter jag behöver, fast att de är besprutade med bekämpningsmedel, eller ska jag köpa för många ekologiskt odlade och slänga hälften?
Inget av alternativen känns roliga. Jag efterlyser ekologiska morätter och palsternackor och allt annat som går i lösvikt. Jag vill inte behöva slänga mat och inte heller vill jag behöva äta oekologiskt om jag inte känner för det!
Bästa morotssoppan ever
Häromdan lagade mamma lunch ur tidningen Allas, och det var gott vill jag lova. Bästa morotssoppan ever, närmare bestämt, och helt vegetarisk! Här får ni receptet.
Ingredienser:
Soppa
4 potatisar
500 g morötter
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 msk olja
1 liter grönsaksbuljong
1 tsk salt
2 msk sweet chili-sås
1/2 tsk chili flakes
Dilltopping
2 dl créme fraiche
3 msk hackad dill
Gör såhär:
1. Skär potatis, morötter, gul lök och vitlök i tunna bitar.
2. Fräs all lök mjuk i olja utan att den tar färg.
3. Tillsätt potatis och morot. Fräs runt och häll i buljong, salt, chilisås och flakes. Sjud ca 10 min.
2. Fräs all lök mjuk i olja utan att den tar färg.
3. Tillsätt potatis och morot. Fräs runt och häll i buljong, salt, chilisås och flakes. Sjud ca 10 min.
4. Ta upp rotfrukterna med hålslev och mixa till puré. Lägg tillbaka moset i buljongen.
5. Mixa créme fraiche med dill. Servera soppan med dilltopping och bröd.
Ecoekos återfödsel
Hur kom vi på idén att återstarta Ecoeko egentligen?
Jag, Linnea satt och skrollade igenom Facebook en kväll som alla andra, när jag snubblade över ett inlägg på Djurens Rätts sida. De drar nämligen igång en kampanj rörande ägg. Vi citerar:
Jag, Linnea satt och skrollade igenom Facebook en kväll som alla andra, när jag snubblade över ett inlägg på Djurens Rätts sida. De drar nämligen igång en kampanj rörande ägg. Vi citerar:
"När det pratas ägg så pratas det oftast om hönorna som värper fram dem. Vad inte alla tänker på är att hälften av de kycklingar som föds inom äggindustrin är tuppar. Eftersom de inte lägger ägg fyller de ingen funktion för uppfödarna, och de dödas direkt efter att de kläckts. I Sverige rör det sig om ungefär 15 000 nykläckta tuppkycklingar varje dag. Tidigare maldes de ner levande (som på bilden), i Sverige idag används istället koldioxid."
Klickade mig vidare till Djurens rätts hemsida, läste mer om djurhanteringen som pågår och kände mig helt förstörd. Då och då kommer ju sånt här fram i media och då tänker jag "fy fan i helskotta, ska aldrig mer äta kött!!!". Men så är ju jag varken den som handlar eller lagar mat (oftast) hemma, så en sådan omställning känns bökig. Och sen kommer Bregottreklamen och då är allt som det ska i livet igen.
Men den här gången får det inte bli så. Nu är jag trött på att höra att man ska äta kött varje dag, att vegeterianer är hippies och att riktiga homo sapiens äter kött. Jag vill inte vara med och bidra till lidande och dödande av andra individer mer, bara för att samhället säger så och för att kött smakar gott. Känner mig som en hycklare när jag fortsätter äta kött varenda dag, så nu får det baskemej bli ändring.
Men den här gången får det inte bli så. Nu är jag trött på att höra att man ska äta kött varje dag, att vegeterianer är hippies och att riktiga homo sapiens äter kött. Jag vill inte vara med och bidra till lidande och dödande av andra individer mer, bara för att samhället säger så och för att kött smakar gott. Känner mig som en hycklare när jag fortsätter äta kött varenda dag, så nu får det baskemej bli ändring.
Dock kvarstår det faktum att jag bor tillsammans med andra, så en helomställning känns klurig (någon som har en lösning?). Men så fort jag får chansen att välja recept eller laga mat så ska det inte bli annat än vegetariskt och gärna veganskt. Någon som tänkte precis likadant var min bloggpartner. Efter att ha läst allt detta hemska länkade jag till Sara och skrev:
"Fy fan, överväger seriöst att bli vegeterian/vegan nu..."
"Vi borde bli det, iallafall på halvtid eftersom det kan vara svårt att få med andra ibland. Både för djur och miljö. Så kan vi ju byta recept och så!"
"Ja, vilken peppig idé! Vi skulle nästa kunna använda gamla ecoeko till att lägga upp våra recept och så! Så kan vi lätt gå in och hitta varandras tips lätt liksom!"
"Riktigt smart ju! Är aspepp nu!"
Senare bestämde vi att vi skulle starta upp bloggen helt och hållet, och inte bara dela recept internt. Det här med veggo är något som vi har diskuterat och varit sugna på länge, så Ecoeko blir vårt perfekta startskott. Häng med i vår veggoutmaning! På heltid, halvtid eller så mycket du vill!
(Vill du hjälpa NU NU NU?! Då kan du gå in här och skriva på för att få Ica att sluta sälja burägg och på så sätt ta chansen förbättra livet för några hönor, genom bara ett klick! www.djurensratt.se/engagera-dig/blixtaktioner/ica )
Vår ekologiska följetång - introduktion
I tusentals år har människan varit jordbrukare. Hennes metoder har alltid varit hållbara och naturvänliga. Fram tills de senaste hundra åren, det vill säga. Då började saker och ting förändras, till följd av den växande befolkningen och teknikens framskridande. Plötsligt kunde man med hjälp av nya medel få grödorna att växa både mer och snabbare, samtidigt som mindre mänsklig arbetskraft behövdes. Mer mat och pengar åt människan alltså - fett va?
Till detta fantastiska odlingssätt verkade inte finnas någon baksida, förrän det började visa sig att det hade satt sina spår i naturen. Den nya ökade matproduktionen krävde både mer energi, maskiner, kemikalier och nedsmutsning, vilket uppenbarligen innebar en stor örfil för miljön.
Ändå är denna form av jordbruk, det konventionella jordbruket, fortfarande den vanligaste runt om i världen. Men, på löparbanan bredvid, har en annan sorts jordbruk växt sig allt större - det ekologiska jordbruket. Dess koncept går ut på att undvika användning av kemiska insektsbekämpare och gödningsmedel, för att nå målet att kunna fungera i balans med naturen och samtidigt respektera miljöns, naturens, djurens och människans behov.
Det ekologiska jordbruket kommer med fördelar på en rad olika punkter, som vi tänkte leda er igenom i en serie inlägg som kommer att poppa upp här på bloggen under den närmsta tiden!
Fyra år senare
I oktober 2010 slutade vårt miljöprojekt i gymnasiegeografin och därmed blev det tomt här på bloggen. Men efter att ha legat tyst och bortglömd i cyberspace under några år, är Ecoeko tillbaka! Denna blogg sådde nämligen ett frö hos oss som har fått gro och som nu blommat ut i en miljö-/eko-/djurnatur-/veggopepp kraftigare än nånsin!
Här kommer ni få ta del av tips, recept och vad vi gör, men också info som rör miljö, djur och natur på något sätt. Vi ska också försöka vara lite mer organiserade, logiska och källkritiska än i våra tidigare inlägg. Lätt att vara efterklok ja... Men hur som helst, oavsett om du vill se hur vi lyckas med vår förbättring, om du vill ha miljöinspiration/-information eller helt enkelt bara bryr dig om jorden du vandrar på, så säger vi dig bara: stay tuned.
Här tog vi studenten och kastade geografi, naturkunskap och Ecoeko bakom oss. Trodde vi. Välkomna tillbaka!
Dagens Citat
"Om alla andra ändå gör det spelar det ingen roll om vi slutar"
- Daisy om elektriska dörröppnare. Skäms!
- Daisy om elektriska dörröppnare. Skäms!
Elektriska dörröppnare
Hej!
Brukar du använda de elektriska dörröppnarna istället för att öppna dörren själv? Vet du hur mycket el det går åt till en öppning?
En dörr på 80 kilo drar någonstans runt 10-15 watt varje gång man öppnar den genom att trycka på knappen. Om vi säger att en dörröppnare används för att öppna en dörr 20 gånger på en timme skulle alltså energiåtgången ligga mellan 200 och 300 watt under den timmen. Det kan man jämföra med en 60 watts glödlampa som står på fyra timmar om dagen 300 dagar per år, förbrukningen blir bara 70 watt under hela den tiden. Eller gentemot en vanlig laddare till ex mobilen. Sitter den jämt i eluttaget drar den runt 40 watt per år.
(Siffrorna är ungefärliga och inte exakta)
Men som alltid finns det en väldigt enkel lösning, sluta tryck på knappen och öppna dörren för hand. Lätt som en plätt! Vi har börjat försöka ställa oss framför när folk ska öppna, men det väcker tyvärr humör hos vissa...
Återvinning på norska
Hej!
Hittat lite kul musik från den 25-årige norrmannen Peter Bull, som kallar sin musik för Norwegian Recycling. Det är ett par låtar som inte är nya egentligen, men samtidigt på ett sätt är helt unika. Själva ingredienserna i låtarna är inte nya, det är gamla låtar som har återvunnits till nya, unika låtar. En ball blandning mellan Coldplay, The Killers och många fler är "Viva la Viral".
När våra musikresurser någon gång tar slut och det inte går att göra fler låtar eftersom allt helt enkelt är gjort, så vänder vi oss till Norwegian Recycling. Vi har hittat lösningen på musikkrisen! ;)
Här får ni lyssna på Viva la Viral:
BRÖD!
Eftersom vi pratade om att inte slänga mat sist tänkte jag att ni skulle få några tips på hur man kan ta tillvara sitt bröd. Jag vet inte hur det är hos er, men här hemma brukar bröd vara en utav de matvaror vi oftast slänger. Kanske har det blivit hårt eller så har bäst före datumet gått ut trots att brödet ser helt fint ut. Då kan man ta till några av recepten här neddan. Enkla, snabba och goda!
Krutonger
Brödsort: Formbröd
Skär i centimeter stora kuber. Rosta dem i en torr stekpanna och ringla över lite olja. Rör om i pannan ibland så att alla bitar får färg och blir torra, låt dem sedan kallna. Förvara dem i en burk eller plastpåse, perfekta att använd när det bjuds på soppa eller gryta, bara att värma. Om du vill smaksätta dem du stö över vitlök, persilja eller basilika
Fattiga riddare
Brödsort: Olika
För fyra personer.
Allt som behövs är 4 skivor bröd,1 ägg, 3 dl mjölk, 1 dl vetemjöl, smör eller margarin, kanel och socker. Vispa ihop ägg, mjölk och vetemjöl till en slät smet. Doppa sedan skivorna i blandingen tills de är mjuka. Stek dem sedan bruna, ej brända, i smör eller margarin. Klara för servering, extra gott kan det bli att tillägga äppelmos, sylt eller bär.
Pizza
Brödsort:Lantbröd, tekakor, mjuka tunnbröd mm.
Ta vad du vill ha på pizzan, kanske vill du göra en enkel med bara tomatsås och ost eller en speciallare med mozarella, skinka och kyckling? Du bestämmer. Sätt ugnen på 225 grader och förbered under tiden den blir varm din pizza. Lägg på alla ingredienser och ställ sedan in den i ugnen i 10-15 min.
Njut av maten och ha gott samvete, du har ju faktiskt hjälp till att rädda världen genom att äta lite bröd!
Krutonger
Brödsort: Formbröd
Skär i centimeter stora kuber. Rosta dem i en torr stekpanna och ringla över lite olja. Rör om i pannan ibland så att alla bitar får färg och blir torra, låt dem sedan kallna. Förvara dem i en burk eller plastpåse, perfekta att använd när det bjuds på soppa eller gryta, bara att värma. Om du vill smaksätta dem du stö över vitlök, persilja eller basilika
Fattiga riddare
Brödsort: Olika
För fyra personer.
Allt som behövs är 4 skivor bröd,1 ägg, 3 dl mjölk, 1 dl vetemjöl, smör eller margarin, kanel och socker. Vispa ihop ägg, mjölk och vetemjöl till en slät smet. Doppa sedan skivorna i blandingen tills de är mjuka. Stek dem sedan bruna, ej brända, i smör eller margarin. Klara för servering, extra gott kan det bli att tillägga äppelmos, sylt eller bär.
Pizza
Brödsort:Lantbröd, tekakor, mjuka tunnbröd mm.
Ta vad du vill ha på pizzan, kanske vill du göra en enkel med bara tomatsås och ost eller en speciallare med mozarella, skinka och kyckling? Du bestämmer. Sätt ugnen på 225 grader och förbered under tiden den blir varm din pizza. Lägg på alla ingredienser och ställ sedan in den i ugnen i 10-15 min.
Njut av maten och ha gott samvete, du har ju faktiskt hjälp till att rädda världen genom att äta lite bröd!
Släng inte maten.
Godkväll läsare!
Orkade du inte äta upp allt du tog till lunch eller slängde du resterna av grytan du åt till middag? Då bör du läsa detta!
Visste du att maten står för ca 25% av människans klimatpåverkan genom bl.a utsläpp av koldioxid och kväve? Eller att ett genomsnitligtsvenskt hushåll slänger ca 100 kilo mat per år , och då räknas inte skal, ben och annat oätligt med?
Något behövs ju göras, men vad? Jo, släng mindre mat. Om du slänger mindre mat behöver du inte köpa lika mycket, transporterna minskar eftersom produkterna tar slut långsammare. Genom att ta vara på den mat man köper slipper man slänga allt i soporna, och mindre sopor innebär mindre energiförbrukning på återvinningscentralen och sopptippen.
Hur ska man göra för att inte slänga maten?
- Man behöver inte köpa storförpackningar. Forskninga har vissat att risken för att slänga mat ökar vid köp av storpack eftersom maten antingen hinner gå ut eller så tröttnar man på den.
- Istället för att ta en stor portion som man kanske inte orkar äta upp, kan man ta en liten till att börja med. Man kan ju alltid ta mer. Resten som blir över kan man frysa in och äta en annan dag.
- Handla max en gång i veckan och gör en inköpslista på det som du behöver. Handlar man lite varje dag har man en tendens till att köpa småsaker man varken tänkt köpa från början eller behöver.
- Skit i bäst före datumet, många produkter är ätbara flera dager efter. Ser, luktar och smakar maten bra går den också bra att äta. Många läser "Giftigt från och med", istället för "Bäst före"!
Massor med andra bra matsparar tips hittar ni på internet eller på biblioteket, så ut med er och bli matsnåla!
Orkade du inte äta upp allt du tog till lunch eller slängde du resterna av grytan du åt till middag? Då bör du läsa detta!
Visste du att maten står för ca 25% av människans klimatpåverkan genom bl.a utsläpp av koldioxid och kväve? Eller att ett genomsnitligtsvenskt hushåll slänger ca 100 kilo mat per år , och då räknas inte skal, ben och annat oätligt med?
Något behövs ju göras, men vad? Jo, släng mindre mat. Om du slänger mindre mat behöver du inte köpa lika mycket, transporterna minskar eftersom produkterna tar slut långsammare. Genom att ta vara på den mat man köper slipper man slänga allt i soporna, och mindre sopor innebär mindre energiförbrukning på återvinningscentralen och sopptippen.
Hur ska man göra för att inte slänga maten?
- Man behöver inte köpa storförpackningar. Forskninga har vissat att risken för att slänga mat ökar vid köp av storpack eftersom maten antingen hinner gå ut eller så tröttnar man på den.
- Istället för att ta en stor portion som man kanske inte orkar äta upp, kan man ta en liten till att börja med. Man kan ju alltid ta mer. Resten som blir över kan man frysa in och äta en annan dag.
- Handla max en gång i veckan och gör en inköpslista på det som du behöver. Handlar man lite varje dag har man en tendens till att köpa småsaker man varken tänkt köpa från början eller behöver.
- Skit i bäst före datumet, många produkter är ätbara flera dager efter. Ser, luktar och smakar maten bra går den också bra att äta. Många läser "Giftigt från och med", istället för "Bäst före"!
Massor med andra bra matsparar tips hittar ni på internet eller på biblioteket, så ut med er och bli matsnåla!
